Lypsyl
Lypsyl är något som jag är gravt beroende av. För andra är det mobiler men för mig kommer lypsyl i första hand. Jag får helt ärligt panik om jag inte har ett inom en meters avstånd. Knäpp kanske? äh en aning. Men bättre detän en massa andra saker som är beroendeframkallande som choklad.. och droger!
Så jag håller mig till lypsyl helt enkelt!
Det är fullt att ljuga men..?
Om jag skulle varit så korkad och gjort en sådan här sak och partnern i sig hade sagt nej. Då hade jag nog faktiskt kryssat i JA ändå och dragit någon vals om att det helt enkelt inte "funkade..."
Kom ihåg detta när du är gammal
- Titta in på en romantisk/ledsen film med en snygg huvukaraktär när du har mens. Det är dödsdömt du gråter som en bebis varje gång.
- Var aldrig för stolt för att ge en hjälpande hand till någon som slagit undan den.
- Om mamma undrar i framtiden så åt du INTE av cheesecaken som står i frysen. Det var inte du helt enkelt. Skyll på Oscar.
Andra sidan
Jag skriker men inga ord kommer ur munnen. Jag ser dig gå ifrån mig och jag står kvar. I min hand håller jag din tröja som du glömt. Som jag med vilje haft kvar bara för att kunna vara nära dig, känna din doft, lukta på dig och inbilla mig att du låg bredvid.
Jag hann aldrig ge dig tröjan, du försvann snabbare än så. Dina ögon, dom ville gråta men inga tårar kom. Min mun ville skrika men inga ljud kom. Tystnad säger mer än ettusen ord.
Och om du låg bredvid mig just nu
Och du var så vacker där du låg. Stilla bredvid mig. Jag hörde bilar utanför men fokuserade på dina andetag. Du andas in 37 gånger per minut. Jo jag erkänner, visst räknade jag. Nakna låg vi bredvid varandra, tomma av ord. Femton minuters tystnad tills du harklade dig lätt men valde att behålla tystnaden som den var. Jag antar att du tyckte det var bäst så, precis som jag. Det var inte speciellt kallt ute, inte varmt heller för den delen. Varken sommar eller höst, snarare något mittimellan. Men det var mörkt utomhus. Månen lyste upp rummet en aning för att jag skulle kunna utforma dina konturer. Ett svart vitt täcke delade vi på och jag flöt ihop med dig, kändes det som. Såhär vill jag ligga alltid, tänkte jag. Jag la min kalla hand på ditt svettiga bröst, trummade lite och fingrade lite. Du fick rysningar och även om jag inte såg på dig kunde jag känna dina ögon titta på mig. Jag var för nervös för att möta din blick, för nervös om den skulle innehålla samma nervösa, bubblande och längtande känslor som jag.
Vi låg i sängen i tjugo minuter tills du bröt tystnaden. Du vände dig mot mig, la handen på huvudet på sidan och tittade på mig. Granskade mig från topp till tå. En del av mitt bröst syntes genom mörkret och din blick fastnade. Nervös låg jag och lät dig granska mig utan ett ord. Jag gillade det.
- Hej på dig, sa du.
Du kollade på mig och jag visste att du kände samma sak. Det är helt enkelt någonting man vet.
- Hej på dig du, sa jag då.
Life's a bitch and then you die?
Många gånger kommer man till ett val i livet. Du står och kan antingen gå höger eller vänster. Ibland är det naturligt att gå vänster, biland höger och biland är ingenting av dom naturligt.
Jag står just nu i mellan två vägar. Jag tänker välja den bättre vägen för mig.
Fabolous life of me
05.36 en av mina doggeys spyr inne.
Nice.
Not.
05.37 inser att samma doggey spytt ner hela hallen.
Tur att jag är förkyld så jag slapp lukta någonting iallafall.
OMG it's a PR trick, not
Jag var inne på en skvallerblogg, (only god knows why?). Där står det PR TRICK al over the place. Någon bloggare skulle spelat in en p ruller med någon annan b-kändis och jag fattar inte. Om dom nu "ljuger" kan man då kalla det för ett pr trick. Vore helt sanslöst isåfall. Två b-kändisar (om ens det) kryper under piskan för att få några fler läsare.
They go low low low low
Äh herregud alltså. Kom ihåg detta när du är 89 bast.
Respektera dig själv.. eller inte
Okej. Som jag själv vet kan jag många gånger förbluffa mig själv. Jag gör sådanna konstiga saker att ingenting förbluffar mig längre. Nu tror jag säkert när jag är gammal och läser denna skiten att jag menar konstiga saker som bungy jumping och liknande med hör och häppna det gör jag inte.
Jag menar saker som att spela in en själv skrattandes i en minut. Eller att jag nyss kom på mig själv prata alien språk till mina hundar som förfärat gick där ifrån. Till mitt försvar sade jag att "men oh jag har ju tråkigt" pojkhunden kollade på mig, la huvudet på sned och gick sen därifrån.
Underbart!, tänkte jag. Till och med mina hundar tycker att jag är patetisk som en lördag spenderar i min kära sovdräkt.
"jag är sjuk" är mitt försvar.
Carpe fucking diem
Har för någon timme sedan gjort ett svårt beslut. Eller inte svårt egentligen mer ett beslut som tar bort tyngd från axlar. Det är nu vi går framåt och förresten glöm aldrig att köra lite carpe diem.
. 
Lök- bild.
Smart där
En fin lördag med grymt väder ute får jag spendera inomhus.
Kul. Nej.
Svar på det, var tvungen att åka longboard i en timme igår, smart där. Inte. Några kompisar vill att jag ska köpa men måste kunna åka lite först och nu får jag sota för det.
Vill allra helst ställa mig på bordet och klappa och prata med mig själv,
"bra där, gym du är. Lyckade förvärra förkylningen."
"Men ohh ja ville ju bara åka lite grann juH"
"......smart....."
och så hade det fortsätt mellan min goda och onda sida.
äh fan också.
Denna filuren ikväll
Ikväll blir det en grym grillkväll med "gamla" grabbar och någon flicka må jag tro. Denna bilden togs från när vi hade pokerkväll för något år sedan, tilslut blev det så ..hm intressant att vi allihop började sätta pokerpengarna i ögonen istället för bordet.
Får se hur lång tid jag orkar med min niagarfalls-näsa.
Tro fan det.
Försöker lägga ut inlägg to save the day for my self men tro fan att inget möghelvete fungerar.
Tummen upp omdetta funkar!
GRATTIS BLOGGEN
Idag fyller min blogg en dag!
Vill tacka bloggen och .. mig själv som startade den. Och inga läsare förutom mig själv då. Med tanke på att ingen ska läsa skiten.
På tal om skiten. Det känns ytterst befriande att ha något som är ens eget. Inte en jävel vet om att blogghelveten finns!
Eller jo en. När min bästa vän ringde småfnissade jag likt en skolflicka i ålder 7, personen frågade då vad katten jag fnissade åt och dum i huvudet som jag är kunde jag inte låta bli att berätta den stora nyheten.
Problemet med detta var då att personen inte förstod namnet.
Jag fick då bokstavera
S SOM I SOL
I SOM I INGEN
V SOM I VÄRDELÖS
I SOM INTE
P SOM I PEPPAR
notera värdelös.
Niagarafallen
Min näsa rinner mer än niagarafallen.
Notera att jag fick googla niagarafallen för att se hur det stavades.
36 timmar
36 timmar i samma position, i samma ställning i soffan. Älskar förkylningar/sjukan. Underbart. Börjar fan snart räkna hårstrån på mitt huvud.
Tjuvrökning
När man tjuvrökte ute på piren för att sedan tugga ett halv paket tuggummi och använda upp en halv flaska parfym.
Good times. Good times.
Eller när man var kär första gången och skickade små lappar med "får jag kans på dig". Jag kunde inte ens stava till chans.
ELLER när man för första gången gjorde mål i en fotbollsmatch. Mitt första mål hände när jag var runt tio år. Fick inte spela värst mycket på den tiden utan var mer en bänkvärmare typ. Plötsligt hände det oslagbara! Någon sköt bollen i mitt huvud och ding den gick i mål. Som alla jublade! jag fattade dock ingenting.
Oh glory days!
Okej... ehm...steg 1?
Okej. Kände att nu när man är ny i bloggvärlden, okej erkänner för mig själv att jag fnittrar när jag tänker på att jag faktiskt i nuläget bloggar. Men skitsamma!
Jo, var inne på en blogg som låg högt uppe i blogglistorna, roligt nam hade den men designen MYH GOD. Mina ögon har fortfarande inte hämtat sig. Dagens bloggar måste lära sig att man faktiskt inte kan mixa olika mönster och färger och annat skit. Eller jo man kan om man vill att de som tittar på möget ska ha synsvårigheter livet ut. Åter till saken. Eller egentligen hade jag ingen sak. Skitsamma.
Bara en tanke, och har man en tanke måste man som bloggare blogga om den. Mohaha BLOGGAH.
Bloggah
Jag känner faktiskt för att blogg al the time nu när jag varit en bloggare i snart 48 minuter! Strongt gjort.
Några av mina kompisar har bloggar. De lägger bara upp extremt snygga bilder vilket jag tycker är extremt trevligt. Men min blogg ska vara som en typisk tråkig mellanmjölksverige blogg med lite inlägg om mig själv och så. För när jag är 89 och tittar på bloggen vorde det faktiskt kul att veta vad jag faktiskt gjorde för någonting.
Iallafall, jag älskar iallafall mina vänners bloggar också. Som denna bilden
Otroligt snygg bild må jag säga.
Drömmen
Jag vill tatuera mig bakom örat. Ett ankare vill jag ha. För mig står ankare för frihet, göra det man älskar.
Förresten hade jag sjukaste drömmen. Jävlar sjuk den var. Skulle tatuera mig, det skulle kosta 100 spänn. Svin billigt jag vet. Men hittade inte denna bilden, det är sånt ankare jag vill ha. Sen vaknade jag och snöt mig. Tyckte synd om mig själv och somnade om. Good night, good night
Okej- the story
Okej. Jag bestämde mig 12.02 för att börja blogga.
12.06 hade jag skrivit ett blogginlägg. Jag hette då somomdetvar. Jag vet svin töntigt. Till mitt mindre försvar kan jag säga att jag hette det på bilddagboken. Oh shit det hjälpte inte alls.
Iallafall. Mellan 12.06 och 12.12 försökte jag ändra design. Det gick åt helvete så då bloggade jag om det istället.
Jag hade alltså skrivit två inlägg på mindre än tio minuter. Jag började känna mig bekväm och BAM så försvann alla min inlägg. Okej alla och alla det var två inlägg. Jag tänkte då stänga ner skiten, tog bort bloggen och startade en ny där jag inte grundade mitt namn på mitt bilddagbok namn. Thank you god.
Iallafall denna bloggen ska vara till för mig själv. När jag sedan blir gammal kan jag titta tillbaka på vad jag gjorde.
"oh vilken ungdom, vilket liv", kommer jag säga. Eller ja jag hoppas det iallafall.
Jag är välmedveten om att det bara är jag som kommer se denna bloggen och är helt nöjd med det. Men visst om någon superstar inom bloggvärlden nödvändligt vill länka mig kommer jag inte säga nej.
En sak till. (det känns sjukt konstigt att blogga, pratar inprincip med mig själv).
Jag kommer inte använda mitt namn i denna blogg. Det är bara för att jag inte vill helt enkelt.
