När ingen annan ser



Pappersnäsdukar, näsblod, gammal disk och unken svett. Det finns många saker som människor gör när ingen annan ser på. Vare sig det är läsa upp och ner, gå naken, klämma finnar eller röka inomhus. Vi människor är flockdjur. Designade för att passa in med varandra och upplärda att följa normer. Men är det inte så att bakom den finaste husfasaden gömmer det sig något beteende som skulle få folk att häppna. Tänk på det nästa gång du är avundsjuk på killen med den nya bilen. Förmodligen så torrjuckar han mot gosedjur eller drömmer mardrömmar om gigantiska teletubbies. Ingen är egentligen perfekt. Orena påslakan, fetisch för kolasås eller dille på chips med kaviar på. Alla har vi något, stort eller litet som vi helst inte vill att andra vet om. Du är helt enekelt inte ensam och du är inte dum i huvudet.

Jag minns.

 

 

 

Jag minns inte riktigt när jag tog denna bilden. Antagligen var det en sådär fantastisk fin Kiviksmorgon eller en skit tråkiggrå jävla morgon där ingeting är bra.

 

Iallafall.

Jag minns att det var morgon. Du hade sovit hemma hos mig.

Antagligen delade du och jag på halva sängen och Ika tog den andra delen. Precis som det ska vara.

 

Kvällen innan hade vi legat och fnittrat om någonting. Vi pratade lite skit om en tjej och du smsade mycket med kille. Han smsade hela tiden och om jag inte misstar den kvällen för en annan kväll ville han att du skulle komma till honom men det sket du i.

 

Jag minns att vi sa godnatt flera gånger men att vi fortsatte prata ändå. Jag tyckte det var fint. Och även då jag var otroligt trött ville jag inte sova. Fast jag visste att morgonen klockan sex skulle vara som en häftig bakfylla av hembränt.

 

Jo, jag hade rätt. Vi var kanontrötta. Antagligen åt vi en rostmacka och somnade

på varandra under bussfärden. Förmodligen rökte vi inte vid m-huset utan vi fördrev de extra 10 minuterna på något annat sett. Metro var nog en favorit.

 

Iallafall. Jag minns under kvällen, natten när vi inte kunde sova, på morgonen när trötthetsbaksmällan kom och under bussresan att jag tänkte något i stil med,

Hon är så jävla bra.

 

Ja ungefär sådär kort och långt var det.

Du är så jävla bra.


RSS 2.0